DIREKT15:33 – 16:00

Iltapäivä på finska

uumajan yliopisto suomen kieli

Suomen kielen opetus voi loppua Uumajan yliopistossa

Finska Dokumentti

Tiina on kokenut, kuinka vaikeaa Ruotsissa on saada suomenkielistä dementiahoitoa lähiomaiselle. Tiina hakee muistisairaalle Ulla-äidilleen suomenkielistä hoitoa vuosikausia, tuloksetta. Tiinan taistelu päättyy vasta viiden vuoden päästä äiti Ullan Alzheimer-diagnoosista. Kuvassa Tiina katsoo kameraan, hänellä on vaaleat hiukset ja vaaleanpunainen pusero päällä. Taustalla kaksi kuvaa Tiinan äidistä Ullasta, kun hän oli nuorempi eikä vielä sairas: yksi, jossa hän meikkaa valmistautuessaan juhliin, ja toinen, jossa hän istuu silmälasit päässä puutarhatuolilla.

Suosittelemme: Tiinan äiti hiljeni ruotsinkielisessä hoivakodissa

Tiinan äiti Ulla saa Alzheimerin diagnoosin vuonna 2019. Siitä alkaa taistelu, äidille on saatava hoivaa hänen omalla äidinkielellään.

Puhelinlangat laulaa -juontajat Soili Huokuna ja Ismo Waronen.

Lähetä kesäterveisiä Ruotsista Suomeen – Puhelinlangat laulaa 5. kesäkuuta

Musiikkia

Programbild för Metalli

Suosittelemme: Metalli

Kaksi tuntia raskasta musiikkia – joka lauantai. Nupit kaakkoon!

Jasmine Fooladi krönika Finland gräns raja

Jasmine Fooladi: Finlands östgräns skrämmer mer på avstånd

Snakkis

Snakkis-podcastia juontavat Peppi Ahvenainen, Tilda Karjalainen ja Lia Blåfield. Snakkis on podcast ruotsinsuomalaisuudesta, identiteetistä ja arjesta kahden kulttuurin välissä. Snakkis-podden leds av Peppi Ahvenainen, Tilda Karjalainen och Lia Blåfield. Snakkis är en podd om sverigefinskhet, identitet och vardagen mellan två kulturer.
Snakkis

Suosittelemme: Mikä musa tuntuu omalta?

Uusi podcast Miksi ruotsipoppi on kansainvälistä ja suomalainen joskus cringee?

Salakieli ja kuulumisen tunne

Miltä tuntuu rakentaa identiteettiä kahden maan, kielen ja kulttuurin välissä?
Snakkis-podcastia juontavat Peppi Ahvenainen, Tilda Karjalainen ja Lia Blåfield. Snakkis on podcast ruotsinsuomalaisuudesta, identiteetistä ja arjesta kahden kulttuurin välissä. Snakkis-podden leds av Peppi Ahvenainen, Tilda Karjalainen och Lia Blåfield. Snakkis är en podd om sverigefinskhet, identitet och vardagen mellan två kulturer.
Kiril Georgeov

Ryska turisterna försvann – stängda östgränsen ödelägger finska staden

Kuvassa talvitakkiin pukeutunut Tiina kellertävän laitoksenomaisen tiilirakennuksen edessä. Alakulmassa graafinen leima jossa lukee "Sveriges Radio Finska tutkii".

”Äiti masentui” – suomenkielisillä muistisairailla riski eristäytyä hoivakodeissa

Kollage. Till vänster en rollator i en korridor. Till höger Tiina i en rosa tröja framför en gråbeige vägg. I nedre hörnet texten "Sveriges Radio Finska granskar".

Finsktalande med demens riskerar att isoleras på svenska boenden

Finska Dokumentti

På bilden en ung leende Sten Eriksson iklädd en jeansjacka ståendes framför en väg, träd och en röd villa. Fotografiet flyter ihop med ett bakgrundskollage i orangea och bruna toner.

Sten – den hemliga halvbrodern

Lehtileikkeitä ja vanha kuva pariskunnasta joiden silmien päällä on mustat palkit.

Navestad 1979 – kun Norrköpingin suomalaiset tarttuivat aseisiin

Vad är Dessi Hietala känd för? Dessi Hietala är en svensk standupkomiker som upträtt med bland annat Magnus Betnér, Kirsty Armstrong och Henrik Nyblom. I dokumentären berättar hon om sin väg från ångest och depression till de stora svenska standupscenerna. Bilden är ett montage. På bilden står Dessi Hietala längst fram med blicken riktad framåt. Till vänster ett mikrofonstativ. I bakgrunden scenbelysning blandat med en bakgrundsbild i orangea och bruna toner.

Dessi Hietala – från ångest och depression till de stora standupscenerna

Nadja Niemeläs mamma Mirja försvinner spårlöst i Värnamo i oktober 1995. Mer än 30 år senare vet Nadja fortfarande inte vad som hände med hennes mamma. I bilden ett porträtt på Nadja Niemelä: en kvinna med kort mörkt hår och blåa runda glasögon. På sig har hon en vit t-shirt och rosa kofta. I bakgrunden syns byggnader som Nadja och hennes mamma bodde i, Rörstorp och Vråen. Där finns också bild på Nadja som barn när hon håller mamma Mirja i handen, och en bild på mamma Mirjas passfoto.

Min mamma försvann – Nadjas berättelse

Kuvassa portretti nuoresta Simo Häyhästä, joka katsoo kameraan.

Simo Häyhä – talvisodan tunnetuin tarkka-ampuja

Sirkka Gustafsson börjar sin resa på Svenska Röda Korset redan 1993, då som volontär på hennes lokala mötesplats. Senare börjar Sirkka jobba på Röda Korsets huvudkontor i Stockholm bl a som administratör. Hon blir den första på Röda Korset som börjar misstänka några konstiga fakturor och att kommunikationschefen Johan af Donner håller på med skumma affärer. 2009 avslöjas det att Johan af Donner förskingrat nästan 8 miljoner kronor från Röda Korset och sin tidigare arbetsgivare Cancerfonden.

Sirkka och miljonbedrägeriet på Röda Korset

Kollaasi oranssin vivahteisella taustalla. Edustalla Riitta Jylhä verkkatakissa pitelee kellertävää kehyksissä olevaa valokuvaa sotilasunivormuun pukeutuneesta nuoresta miehestä. Onko Suomessa saksalaisten sotilaiden lapsia? On arvioitu, että suomalaisten naisten ja saksalaisten sotilaiden suhteista syntyi Suomessa satoja lapsia. Määrää on kuitenkin mahdoton tarkkaan arvioida. Suomi solmii Neuvostoliiton kanssa rauhansopimuksen vuonna 1944. Sopimuksen ehtona on, että Suomen pitää katkaista kaikki suhteet Saksaan. Aseveljestä ja yhteistyökumppanista tulee yhtäkkiä vihollinen. Lapin sota alkaa.  Saksalaiset perääntyvät Lapista taistellen. He polttavat mennessään taloja ja kokonaisia kyliä, vain piiput jäävät jäljelle.  Lapin suurin kaupunki Rovaniemi palaa melkein maan tasalle. Saksalaisisä ei sen jälkeen ole mikään ylpeydenaihe. Monet saksalaissotilaiden lapsista eivät koskaan tapaa isäänsä. ”Kaikkia heitä yhdistää syvä kaipuu”, kertoo saksansuomalainen toimittaja Irja Wendisch.

Saksalaista sotilasisää etsimässä – Riitan tarina

Simo Häyhä

Simo Häyhä – det finska vinterkrigets mytomspunne prickskytt

Ali Jonasson växer upp på Hisingen i Göteborg i en tid då det finska förknippas med alkoholism, våld och sociala problem. Utanför hemmet vill Ali bara vara svensk – hemma känner han sig utanför då han inte kan någon finska. I skolan får han inte läsa om sin egen historia. Det kommer han senare att försöka göra något åt: År 2025 publiceras Ali Jonassons bok Finnkampen – sverigefinnarnas illustrerade historia. Bilden är ett kollage med svartvita foton. Längst fram står Ali Jonasson. Till höger mamma Raija vid tiden då hon flyttade till Sverige från norra Finland. I bakgrunden syns också sverigefinnarnas flagga, som är formgiven av Andreas Ali Jonasson, och höghus i Biskopsgården i Göteborg. Bakgrunden är färggrann med orangea och gula toner samt trädgrenar.

Ali och kampen om finskan – från skam till stolthet

Mikä oli suuri muuttoaalto? 15-vuotias Irma oli yksi sadoista tuhansista suomalaisista, jotka lähtivät Ruotsiin 1960- ja 70-luvuilla. Ruotsin tehdasteollisuus kävi täysillä kierroksilla ja maassa vallitsi työvoimapula. Suomessa taas työttömyysaste oli korkea ja palkat pienemmät kuin Ruotsissa. Ruotsiin lähteminen oli tähän aikaan yksinkertaista maiden välisen passivapauden ja yhteisten työmarkkinoiden ansiosta.

Irma – 15-vuotiaan karkumatka Ruotsiin

Jarkko Pesonen

Naturisten Jarkko – det nakna livet och fördomarna

Ruotsinsuomalainen kirjailija ja kääntäjä Antti Jalava syntyi Lappeenrannassa Etelä-Karjalassa vuonna 1949. Hän muutti perheensä kanssa Tukholmaan vuonna 1959. Antti Jalavan tunnetuin ja merkittävin teos on romaani Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), joka kertoo äidinkielen ja identiteetin menettämisestä ja takaisin saamisesta. Antti Jalava on kirjoittanut kirjat Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (Kukaan ei kysynyt minulta, 1976), Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), Sprickan (Halkeama, 1993) ja Känslan (1996). Kirjat Asfaltblomman, Sprickan ja Känslan muodostavat ruotsinsuomalaisen trilogian. Antti Jalava kuoli 72-vuotiaana vuonna 2021.

Antti Jalava – kirjailija joka herätti kielensä kuolleista

Bilden är ett kollage. På bilden syns Hannah Rane i förgrunden med blicken riktad rakt fram. Bakom henne till höger vajar en flagga i gult, vitt och blått. Till vänster bakom Hannah en bild i svartvitt där en äldre kvinna med en bebis i famnen syns framför ett landskap med träd, vatten, klippor och skär.

Hannah – DNA-testet och den förlorade familjehistorien

Dokumentti: Vähemmistölaki 25 vuotta – Ruotsin huonoin laki?

Vähemmistölaki 25 vuotta – Ruotsin huonoin laki?

Porträttbild på Adam ”Tensta” Taal, iklädd en blå keps och en rosa jacka med blåa och svarta ärmar, mot ett bildmontage med ett höghuskvarter i Tensta samt ett foto på Adam Tensta som uppträder på scen.

Adam Taal – hiphoprevolutionen som började i Tensta

Finns det finska klasser i Sverige? På 1980-talet fanns hundratals finskspråkiga klasser i kommunala skolor runt om i Sverige. Toppåret 1981 var antalet verksamma klasser totalt 468 med ett elevantal på 7000-9000 elever, enligt boken Tvåspråkighet med förhinder? av Kenneth Hyltenstam (1996). 2025 fanns endast två finska klasser kvar i hela landet enligt en undersökning av Sveriges Radio Finska. Bilden är ett fotomontage. I förgrunden en svartvit bild på en kvinna med glasögon och långt hår. I bakgrunden ett kollage med småfotografier på två skolelever i färg samt ett svartvit skolfoto som suddats ut sånär som på två barn. En av dem är Janne Raninen, som senare blev känd som Solvallamördaren.

Min finska skolklass i Sverige – Vad blev det av oss?

På bilden syns Timo Kaukonen, femfaldig världsmästare i bastubad, som sitter i bastun med bar överkropp. Till vänster syns Jonas Jaako, svensk mästare i bastu.

Bastu-VM som slutade i tragedi

Timo Kaukonen selvisi vuoden 2010 saunomisen MM-finaalista hengissä, mutta hänen vastustajansa menehtyi. Timo sai vakavia palovammoja. Tuore dokumentti kertoo Timon tarinan. Kuvassa Timo mustavalkoisena saunan lauteilla. Taustalla värikäs oranssin ja ruskean sävyinen kollaasi.

Sauna-Timo ja tappavat löylyt – MM-kisojen traaginen loppu

Finska Dokumentti: MM95 ja Jarmo Myllys - maalivahti, joka pysäytti Ruotsin. Kuvassa Suomen kultajoukkue juhlii historiallista kultaa jäällä Globenin finaaliottelun jälkeen. Keskellä Jarmo Myllys ja päävalmentaja Curt Curre Lindström.

MM95 ja Jarmo Myllys – maalivahti, joka pysäytti Ruotsin

Vad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen? Lapplandskriget bröt ut hösten 1944 och var Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem. Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg.

Lapplandskriget – flykten till Sverige och Sirkkas hemlighet

Pia Herrera, dokumentär, Dokumentti. Bildmontage: Pia Herrera står med armarna i kors och tittar in i kameran. Till vänster finns ett foto på Pias mamma Terttu. Till höger syns ett foto på Pia som barn och mamma Terttu tillsammans.

Pia Herrera – tack vare min finska mamma

På bilden 85-åriga Elsa i en blommig tröja och glasögon tittar rakt in i kameran.

Rättegången om hemtjänstmannens uppsägning i Uppsala är avslutad – Elsa, 86, vittnade

Lapsille: Taikalipas ja Roketti

Saiman sarjakuvassa seikkailee myös Alexander Stubb.
Lastenohjelma Roketti

Sarjakuvia, karatekerhon ekat jutut ja pieriviä kummituksia

Kuuntele ja käy katsomassa laivavinkkejä, salakuuntelua, karjalanpiirakoita, saunasuosituksia ja paljon muuta!

Historierummet på finska

Pocahontas: Tyttö legendan takana

Todellinen Pocahontas oli teini-ikäinen Powhatan-heimon tyttö, joka eli 1500-luvun lopulla.

Piirustus Pocahontasista, jolla on pitkä musta tukka kahdella letillä ja keltainen koristeellinen paita, päässään keltainen sulka. Taustana sinertävä pinta. Ohjelma: Historierummet på finska, jakso ”Pocahontas: tyttö legendan takana”. Teckning av Pocahontas med långt svart hår i två flätor och gul dekorerad skjorta, samt en gul fjäder på huvudet. Blåaktig bakgrund. Program: Historierummet

Seikkailu: Vindmannen på fjället / Tuulimies tunturilla

Tuulimies kaukana pohjoisessa tarvitsee VIlman apua myrskyn pysäyttämisessä.
Vilma och resväskan har landat i fjällvärlden långt upp i norra Sverige. Runtomkring dem syns flera höga fjäll. Framför en grotta i ett berg står en stor figur med vit päls. Det är den samiska Vindmannen med sina spadar. Vilma har sin röda mantel på sig, och flygarglasögon. Hon pratar med Vindmannen. På marken syns tre vita fjällripor. Illustration: Cecilia Heikkilä På finska: Vilma ja hänen matkalaukkunsa ovat laskeutuneet Pohjois-Ruotsin tuntureille. Heidän ympärillään on useita korkeita tuntureita. Erään tunturin luolan edessä seisoo suuri, valkoturkkinen hahmo. Se on saamelainen Tuulimies lapioineen. Vilmalla on yllään punainen viitta ja lentolasit. Hän puhuu Tuulimiehelle. Maassa näkyy kolme valkoista kiiruna-lintua. Kuvitus: Cecilia Heikkilä

Tilaa lasten- ja nuortenohjelmien uutiskirje!

Anmäl dig till SR Finskas tipsbrev för barn och unga!
Kombo: undomar som fotograferas och barn som ligger på soffan och lyssnar med sina hörlurar. SR Finskas logotyp i mitten.
På bilden 85-åriga Elsa i en blommig tröja och glasögon tittar rakt in i kameran.

Kotipalvelutyöntekijän irtisanomista koskeva oikeudenkäynti päättyi Uppsalassa – Elsa, 86, todisti

Daniel Ståhl

Daniel Ståhl: Olen ylpeä siitä, että olen suomalainen ja ruotsalainen

Stoppskyltar vid gränsen mellan Finland och Ryssland.

Visste du att: Finlands gräns är Natos längsta mot Ryssland

iltatähti

Lopettamisuhan alla ollut eläkeläisyhdistys Iltatähti sai 170 000 kruunua

På bilden 86-åriga Elsa

Mannen som misstänktes ha våldtagit Elsa, 86, begär skadestånd – Elsa vittnar i rättegången

På bilden 85-åriga Elsa

Elsan, 86, raiskaajaksi epäilty mies vaatii vahingonkorvausta – Elsa mukana todistajana

Suomen hävittäjä ilmassa.

Suomessa jälleen uusi droonihavainto

Viktor Tuurala

Vuoden valmentaja 2026 Viktor Tuurala kertoo, minkälaiseen valmennukseen hän uskoo

mikko peltomäki ja &julia-näytelmä

Mikko Peltomäki opiskeli Uumajassa – on nyt pääroolissa &Julia -musikaalissa Helsingissä

Kuvituskuva kokosta ja vanha kuparipiirros 1600-luvulta. Anne Hendrichs poltettiin roviolla Amsterdamissa vuonna 1571. Jean Luykenin kuparipiirros vuodelta 1686.

Malin Matsdotter Suomesta poltettiin elävältä noitaroviolla Tukholmassa

Elin Kinnunen Erkki Kinnunen

Svenska familjen Kinnunen bor bara några mil från Ryssland – ”Känns tryggt”

Om Sveriges Radio Finska

Sveriges Radios nyheter, radio, poddar och program på finska. Aktuellt om minoritetspolitik, sverigefinsk kultur och nyheter om Finland.

Kontaktuppgifter

Nyhetstips: Ring 08-784 24 00
finska@sverigesradio.seFacebookInstagram

Besöksadress

Oxenstiernsgatan 20, 105 10 Stockholm

Vill du kontakta någon programredaktion?

På programmens hemsidor hittar du e-postadresser.

Länkar

  1. SR Finska på svenska
  2. Finska språket i Sverige
  3. Finskspråkig förskola i Sverige
  4. Finskspråkig äldreomsorg i Sverige
  5. Minoritetspolitik i Sverige
  6. Nyheter från Finland